Nu är det dags att blogga lite om mens igen.

Härliga kroppsfunktion!

Mensvärlden är så stor, fast ändå liksom dold på något sätt. Det där med hemlighållandet är så mystiskt, för ALLA har ju en relation till mens.

(alla känner antagligen någon som menstruerar)

(om de inte gör det så har ju alla en relation till mens på så sätt att det lilla ägget som vi en gång var kunde ha blivit mens om inte grodynglena hade hunnit fram i tid ni vet)

Det finns så sjukt många mensprodukter. Inte bara alla sorters skydd, engångs eller återanvändbara, även alla preparat som värktabletter, örttéer och så vidare. Snacka blödig marknad.
Och så mycket myter, nutida och jättegamla. Akta er för att göra ceremonier med en menstruerande kvinna tillexempel, allt kan gå snett eftersom hennes krafter är extra kraftiga.


Mensbeskedet har inte en enda reaktioner utan de kan varieras i evighet.
Typ: YES-jag-är-inte-gravid eller: FUCK-jag-är-inte-gravid eller: hjälp-jag-är-först-i-klassen-fy-vad-pinsamt-tänk-om-nån-ser-att-jag-tar-med-en-binda-in-på-toaletten eller: WTF-MENS-UNDER-PRIDE-DET-HÄR-HÄNDER-BARA-INTE eller: phu-där-kom-den eller klassikern: jaha

Jag och T är så klockrent synkade att min mens börjar exakt en dag efter att hennes tagit slut, kul. (Jodå jag kunde allt höra att ni genast tänkte de tar säkert ledigt båda två den där dagen emellan för att ta igen försummade aktivitieter... Men hallå era pervon! Så beräknande är vi minsann inte.)

Mens mens mens, nu kommer jag inte på något mer att skriva om det. Hörrni, i mitt nästa blogginlägg kanske jag avslöjar att jag har skickat mitt livs första fan-mail och fått svar.