måndag, oktober 13, 2008

Appropå korrespondens

Folk verkar ha en tendens att strunta i respons ibland. Vad är grejen med det? För oss som ser det som en vana att skriva ihop ett mailsvar eller plocka upp telefonen när den ger ljud ifrån sig kan det här verka lite märkligt. Fenomenet resulterar i att mitt liv kretsar runt en massa människor som jag knappt (om alls) har träffat men ändå lägger sjukt mycket tankekraft på.

Exempelvis:


DATAKILLEN (som jag försöker få kontakt med så att han kan utbilda mig i hemsidan. Hallå-du-är-anställd-din-jävel-kan-du-svara-på-mail-eller?)

TENSTATJEJEN (som ville hyra ut rum till mig men verkar ha gått under jorden)

VÄLLINGBYMANNEN (som erbjöd mig guldochgrönaskogar -ett fint andrahandskontrakt i Vällingby- men vägrar svara när vi bestämt att höras)

Slutkläm: Jag hatar folk. Inte er förstås gullnosar. Annat folk.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad händer med LAMBARÖVETERANEN som är besatt med att folk måste höra av sig när hos själv stänger telefonen kl 20:00 för att då bli helt okontaktbar för omvärlden

Anonym sa...

hahahha